Beskrivning
Venus är kärlekens gudinna, och hennes födelse beror på att guden Uranos könsorgan skars av av hans son Kronos och kastades i havet. Ögonblicket som konstnären skildrar är gudinnans ankomst till ön Kythera efter hennes födelse, där vinden för henne framåt, så som Homeros beskriver det. Homeros var den litterära förlaga som Botticelli använde för verket.
Venus födelse är en enastående mytologisk målning från renässansens Florens och den första icke-religiösa nakenframställningen sedan den klassiska antiken. Målningen ingår i gruppen mytologiska verk som Sandro Botticelli målade på 1480-talet efter sin återkomst från Rom, där han hade fullbordat tre fresker i Sixtinska kapellet för påven Sixtus IV.
De andra mytologiska verken omfattar Pallas och kentauren (ca 1482, Uffizierna, Florens), Venus och Mars (1483, National Gallery, London) och Våren (1484-6, Uffizierna). Liksom dessa verk är Venus födelse fortfarande en av den florentinska renässansens största skatter. Verket, som är målat med tempera på duk, föreställer gudinnan Venus naken och stående på fast mark, när hon stiger upp ur havet.
Verket beställdes av Lorenzo den praktfulle (1449-92) ur familjen Medici, vars humanistiska krets under quattrocento var särskilt intresserad av klassisk mytologi. Det markerar kulmen på återupplivandet av de antika myterna inom ramen för en humanistisk renässanskonst. Målningen är ett perfekt exempel på den typ av verk som den dominikanske munken Savonarola riktade in sig på i sin hätska 4 år långa kampanj mot hädelse och lättsinne. Den överlevde mirakulöst munkens »fåfängans bål« 1497, trots sin uppenbart hedniska berättelse och det faktum att den innehöll en av de första fullständiga kvinnliga nakenbilderna sedan den klassiska tiden.
Denna goda lycka gör att vi kan njuta av en av renässansens främsta målningar, utförd av en av den tidiga renässansens mest eleganta konstnärer.
Venus födelse är nr 14 på listan över berömda målningar