Beskrivning
Rembrandts målning "Rembrandts son, Titus" är ett mästerverk som visar konstnärens förmåga att fånga känslan och personligheten i hans ämne. Målningen skapades 1660, strax före Titus död vid 27 års ålder. Verket är ett intimt porträtt av Rembrandts son, som representeras med ett melankoliskt och tankeväckande uttryck.
Rembrandts konstnärliga stil är tydlig i målningen, med dess mästerliga användning av ljus och skugga för att skapa en känsla av djup och realism. Kompositionen är enkel, med Titus som sitter i en stol med armarna som vilar på armstöden. Hans kropps position och hans huvud lutar tyder på en känsla av sorg och reflektion.
Färgen som används i färg är subtil och naturlig, med fruktansvärda toner och en begränsad palett. Rembrandt bryr sig inte om färgens precision utan fokuserar på den allmänna atmosfären i arbetet. Ljuset som faller på Titus ansikte är särskilt imponerande, eftersom det lyser upp huden och belyser ansiktsdragen.
Historien bakom målningen rör sig. Titus var den enda sonen till Rembrandt som överlevde barndomen, och hans för tidiga död var en stor förlust för konstnären. Målning är ett urval av kärlek och hängivenhet från Rembrandt för sin son, och sorgen han kände när han såg honom lida.
En liten känd aspekt av målningen är att den klipptes vid någon tidpunkt i sin historia. Ursprungligen inkluderade arbetet ett avsnitt av stolen där Titus satt, men det här avsnittet klipptes och förlorades. Trots detta förblir målning ett imponerande och rörande verk som visar talang för en av de största konstnärerna i konsthistoria.